Det var mer än en månad sedan jag läste ut den, men eftersom jag vill skriva om de andra böckerna i serien bör det väl skrivas om den här också. Till att börja med är väl en liten presentation av handlingen i sin rätt.
The old gods have no power in the south, Stark's family is split and there is treathery at court. Worse, the vengeance-mad heir of the deposed Dragon King has grown to maturity in exile in the Free Cities. He claims the Iron Throne. (Baksidetext. Bilden är hämtan från adlibris)
Martin är känd och hyllad för sina tredimisionella karaktärer, sin detaljerade värld och sin realistiska syn på krig och våld. Hans A Song of Ice and Fire är ett guldkorn inom fantasy, ett måste för alla som säger sig älska genren. Men den har också dragit läsare som annars inte läser fantasy. Fokuset på intriger och mänskliga karaktärer lockar även de som inte uppskattar övernaturliga inslag. Och A Game of Thrones är en mycket bra inledning till en mycket bra serie. Det enda som krävs för att uppskatta den här boken är tålamod (ehm.. tegelsten) och ett sinne för detaljer.
Att läsa boken för andra gången är att läsa långsammare, att se det som inte syntes första gången. Och det var många nya saker jag såg den här gången. Här är ett av dem (väldigt vaga spoilers för den här och kommande böcker):
"He saw Sansa crying herself to sleep at night, and he saw Arya watching in silence and holding her secrets hard in her heart. There were shadows all around them. One shadow was dark as ash, with the terrible face of a hound. Another was armored like the sun, golden and beautiful. Over them both loomed a giant in armor made of stone, but when he opened his visor, there was nothing inside but darkness and thick black blood."
Intressant foreshadowing för både Sansa och Arya, och även för ett par bröder och en viss orm. Hela Bran's första dröm, som det här citatet är taget från, är riktigt vacker och full av symbolik. Typiskt Martin, och ett typiskt exempel på rikedomen i de här bäckerna.
Intressant foreshadowing för både Sansa och Arya, och även för ett par bröder och en viss orm. Hela Bran's första dröm, som det här citatet är taget från, är riktigt vacker och full av symbolik. Typiskt Martin, och ett typiskt exempel på rikedomen i de här bäckerna.
Mitt starkaste intryck när jag läser om den här boken är dock sorg. Arya, Sansa, Bran, Rickon Jon, Robb, Cat, Ned... alla är hemma, alla är tillsammans och alla lever. De första, fridfulla, kapitlen i Winterfell drabbade mig hårdare än de senare kapitlen när deras liv slås samman. Det är inte förrän jag går tillbaka som jag inser hur mycket som hänt, och hur mycket som aldrig kommer kunna räddas.
|Nymeria